Efter vampyrsuccén med både Twilightböcker och -filmer bytte Stephanie Meyer genre. 2009 kom hennes Science Fiction-roman Genom dina ögon på svenska, och nu är det dags för filmversionen. Och den handlar om utomjordingar som tar över människors hjärnor, minnen och kroppar. Roger Wilson har sett The Host.

Det är fred på jorden, miljöproblemen är lösta och resursfördelningen mellan fattiga och rika är löst.
Det är bara ett litet problem med den här sköna, nya världen.
Att människorna inte finns kvar. Eller jo, deras kroppar finns kvar, men hjärnorna har tagits över av små gnistrande tusenfotingar, inopererade i nacken på folk. Och deras närvaro röjs bara genom att människorna med en alien i hjärnan får en silverkant på sina pupiller.
Det och att de är osedvanligt förtjusta i minimalistiska inredningar och silverkromade bilar.
Att utomjordingar tar över människors kroppar är ett gammalt kärt motiv inom science fiction, och The Host tillför tyvärr väldigt lite nytt till genren. Ja, man skulle kunna kalla den rena rama dussinvaran i alieninvasionssegmentet. Och av det som gjorde Twilightfilmerna så framgångsrika - den dramatiska romantiken och den hormonstinna erotiken - finns inget kvar.
Berättelsens enda förlåtande drag är att Stephenie Meyer på nytt skapat en ung, stark, kvinnlig hjältinna, Melanie. Som är så envis att inte ens en alien inopererad i nacken kan stoppa henne.
Så när utomjordingen The Wanderer, vandraren, opereras in i Melanies huvud så finns Melanie fortfarande kvar. Som en inre röst som tjafsar emot och får rymdvarelsen att tvivla över om det verkligen är rätt att ta över mänskligheten på det här sättet.
Den där typen av personlighetskluven dialog kanske funkar i en bok, men inte på film.
Det blir bara väldigt tjatigt sitta och titta och lyssna på en inre monolog. Inte så filmiskt, om man så säger.
Jag hånskrattade när det skulle vara romantiskt. Det är helt orimligt att det här bygger på en bok som ska vända sig till vuxna. Tänk dig lite mer än två timmar av sån här dialog, och du förstår varför The Host är en av de mest olidliga filmer jag sett på länge.

Jag har faktiskt ingen aning om vem den här gubben som skriver det här är, och han har helt fel!!! Fattar faktiskt inte hur man kan skriva så här dumt!? Jag menar, har han läst boken? Antagligen inte// Bella

Här är en till recension som nästan skriver ännu sämre om the host! Vad är det här!?

27 mars ”Twilight”-författaren Stephanie Meyers bok ”Genom dina ögon” har blivit film. Men ”The host” är ofattbart mycket sämre än Meyers ”Twilight”-historia. Den saknar till exempel helt poäng.
Jag drog en lättnadens suck när ”Breaking dawn – part 2”, den filmade ’Twilight’-sagans sista del, till slut landade på bio. Äntligen var det över. Hollywood hade fattat att det gick att göra blockbusterfilmer med kvinnor i centrum. Nu kunde vi lägga pro-life-propagandan och de biologistiska undertonerna i Stephenie Meyers verk bakom oss.
Tyvärr gillar Hollywood också att återskapa succéer på beprövade koncept, vilket torde vara anledningen till att Meyers bok ”Genom dina ögon” (’The host’) nu blivit film, fast den i princip är en ny ”Twilight”, bara ofattbart mycket sämre.
Här utspelar sig handlingen i en närstående framtid där jorden invaderats av utomjordingar som tar över människornas kroppar i syfte (tror jag) att sträva efter den ultimata utvecklingen (vilken tydligen omfattar silverlackerade fordon och vita polyesterkläder). En av dem som protesterar är rebellen Melanie Stryder (Saoirse Ronan), vars kropp blir ”värd” åt en utomjording som får i uppdrag att lokalisera rebellernas fäste via kvinnans minnen. Melanies själ vägrar dock släppa taget, vilket leder till en påfrestande dragkamp – för henne, hennes två uppvaktare, och för oss åskådare.
Det går inte att gå in på alla enskilda detaljer som gör ”The host” usel, men tidigare nämnda Meyer-drag återkommer. Med råge. Ett tydligare problem är att filmen saknar poäng. Här finns inget viktigt budskap, inga meningsfulla lektioner att lära av.
Om utomjordingarna bara kunde ha CGI-pimpats med otäcka utseenden eller getts destruktiva krafter, för spänningens skull. Men icke. Filmens obehagligaste scen, tämligen blodfattig, består i ett kollektivt självmord där två killar frontalkrockar med ett betongblock.

Vad snackar hon om!? Meningslös!!! Dessutom kommer fler böcker!

Jag läste ett par recensioner till och ingen skriver bra om the host och alla jämför med twilight och säger att the host är en sämre variation av den. Det var nån som skrev att den var rätt underhållande men att den inre konversationen Wanda hade med Melanie var jobbig. // Bella